Ni kanske undrar vad som hände? Jag försvann ju så ingen kunde läsa min blogg. Men så här var det: Jag fick ett fruktansvärt påhopp... Igen. Någon som läser min blogg här i byn skvallrade för "Mitt X" (som han nu ska få heta) om vad jag skrivit. Och han blev ju Lätt sur!! Tyckte jag skulle radera allt och sluta upp med bloggeriet o allt vad det var.
Men där ska jag vara tydlig med att säga: Jag gör ingenting längre som han tvingar mej till. Så just nu har jag bara lagt dom inläggen i UTKAST för jag orkar inte ta striden just nu. När jag har mitt egna hem kommer allt ALLT ALLT ALLT att ligga ute för världen.
Så då vet ni det, ni som sitter här o läser min blogg o sen skvallrar till "Mitt X" att ni kommer att få jättemycket kul att läsa. Men för allt i världen, jag tycker inte ni ska glömma att tala om för honom att jag faktiskt har skrivit snälla saker oxå. Jag har till exempel skrivit att jag älskar honom. Men det har ni missat att skvallra om.
Till er som tycker om mej och till er som gillar min blogg:
Dagarna är mörka trista långa jobbiga påfrestande men samtidit en dag närmare målet o jag ser allt med positiva ögon just nu fastän jag har dragit runt på en sketen förkylning hela veckan.
Planering på heminredning ligger i tiden. Mitt nya kök ska bli 50-talsbrandgult men jag retar mej till gallfeber på att jag knappt hittar vad jag vill ha. Jag sitter på nätet o googlar som en liten blå.
Jag är tacksam för mina riktiga vänner. Det fanns fler än vad jag trodde det var. Det är ju i ett krisläge man vet vem som är ens riktiga vänner. Att sen många bor på långt håll gör inte så mycket. Det är er omtanke jag gläds åt.
Jag kommer snart tillbaka till denna blogg med ny energi. Försvinn inte. Jag saknar er alla så mycket.
7 kommentarer:
Klart vi inte försvinner, i alla fall inte jag.
Och det där med att sladdra/skvallra har jag aldrig riktigt förstått mig på. När jag var i svängen ute i arbetslivet hände det att jag fick påhopp för att jag inte satt kvar när vi hade småkonferens och den liksom var klar och samtalen övergick till nåt som väl kallas skvaller, jag gick alltid tillbaka till mitt skrivbord och mina arbetsuppgifter då, men det tyckte inte alla om......
En märklig värld vissa lever i, dom borde leva sina egna liv och ägna sig åt det och inte åt andras....
Ha det så gott du kan, och det låter som om du har energi, det är skönt, och det måste ändå vara ganska hyggligt att skapa sig ett alldeles eget hem där du gör preciiis som du vill! Ser fram emot att få höra om det!
Stora kramar
Agneta
Låt dom skvallra! Det betyder bara att de har ett så pass ointressant liv att de inte kan sköta sitt eget utan måste lägga sig i andras!
Jag kommer inte försvinna, varken här på bloggen eller i verkliga livet!
<3 <3 <3 <3
Pinterest! Jag säger bara pinterest! All inspiration du kan önska dig, och lite till. Sök på svenska som engelska, vilka ord du är ute efter. "Gult kök 50-tal" Eller vad du nu söker. Ber om förlåtelse i förväg för din nya hobby. (Man kan väl säga pinterest är en hobby?!!) KRAM LILL SYRRAN
Jag försvinner inte heller..är in o kollar nu som då.. och skvaller det skall du skita i...för såna som springer med sånt har inget bättre att göra än att reta sej på andra.. Jag "upptäckte" pinterest igår..o jiises så mycket där finns..du får säkert nå ideer.Kramar till dej i massor..fast det är långt ifrån ska du veta att en finsk vänn har du.
Skönt ändå att du har vänner! I nöden prövas vännen heter det och det stämmer så väl...
Styrkekram!
Gunilla
Äsch låt kärringarna skvallra bäst dom vill, det är väl det ända dom kan... Finns ju inte så mkt annat tydligen i byhålan man kan göra. För mycket fritid helt enkelt, och som kommer från vuxna människor. Pinsamt och patetiskt. Be dom se efter sin egen skit innan de skvalleriet stiger dom över huvudet.
Vi kommer antagligen till veckan/helgen för att se nya huset, behöver du hjälp med flytt i helgen så kommer vi och hjälper till! Kram
Nu är vi här också.
Behöver du hjälp så säg till.
F & A
Skicka en kommentar