Jag har varit iväg på ett underbart evenemang om man nu kan kalla det så. För mest är det väl en konsert om man frågar dom som vet.
Jag älskar Slipknot och deras musik men att se denna konsert fick det att knottra sej över hela kroppen o all vinterpäls jag bär på står rätt upp när jag tänker på denna enorm underbara show. Här var det inte en liten fånig trumma i bakgrunden utan här var det en trummis och två "plåtslagare" som åkte upp o ner i en hiss och där dom slog på sina tunnor med baseballrack, både på trumman o på sidorna, allt för att få ljud...
Här hade vi killen på synten som bara plingade till lite ibland men som mest sprang runt som gubben i lådan o dansade....
Här har vi oljud av diverse slag...
Och maskerna ska vi inte tala om. Vem vet hur dom ser ut när dom tar av sej dom....
Ja, asså man måste uppleva för att fatta....
Att jag sen mådde som en skit i två dagar innan. Och att jag inte kunde äta eller sova ordentligt är en baggis. Det kallas för "ångest när man går ur sin mall" och det hade jag.
Och det var ju kallt oxå. Göteborg måste vara den kallaste stackars stan i hela Sverige... Eller. Det stod en snubbe bakom mej i kön som kom från uppåtlands. Han sa att "det här är ju shortsväder.... "
Nu kommer bilderna.
Och en del filmer ....
Obs, man fick inte ha med sej systemkamera in så dessa bilder är tagna med fjuttig kompakt....
Ja det här var helt klart det bästa jag sett. Och jag måste ju tillägga att jag var med sonen Nisse o såg dom för vi gör mycket ihop, han och jag och vi gillar samma musik.
Nu blir det inga fler såna upplevelser på ett tag. Men det här kan jag leva på hela året.