lördag 28 mars 2015

Emil

Jag har ju den där fondväggen med skog.
Den gillar katterna. Just nu råkar det stå ett bord framför skogen o katterna ligger där hela tiden.

Och Emil är en linslus. Om man säger till honom "sitt där" så sitter han snällt där o vänta tills man har plåtat klart. Till skillnad från dom andra missarna....

 


Emil är vår fosterkatt.
Han blev avlämnad hos oss av en granne som hade hittat honom. Då var han mager som en pinne och hade dussintals fästningar som vi fick plocka. Han var snäll o kelig men rädd o fräste mycket. Men med massor av kärlek började han ta hand om resten av huset o dom andra katterna.
Och jag som tror på karma o sånt där har gjort klart för oss alla att Emil är skickad av någon att vakta o vårda oss.
 
Granntanten plingade på dörren häromdagen.
"Hej, din katt sitter här på trappan. Jag tror han vill komma in"!
Men herregud. Dom brukar ju sitta där o spana. Ska hon vakta min katter oxå??
 
Igår kom min hjärna till sans.
Jag o Nisse var ute o promenarade på sena kvällen o då hörde vi den ljuva tystnaden.
Tänk jag bor inne i ett samhälle med grannar o massa vägar o bara 50 meter över skogen liggen den stora 27:an där det går tung trafik hela tiden.
Men ändå så tyst.
Och idag hör jag fåglarna i skogen bakom huset.
Och inget annat hör jag.
 
På Klippan, på landet, hörde man mjölkbilen, foderbilen, diskmaskinen i lagårn, högtryckstvättar, traktorer, bla bla... Ljud som överröstade fåglarna.
 
Här är såå underbart.
Vem gav mej detta hus?

3 kommentarer:

Susie på Stjärnarve... sa...

När jag läste tillbaka så såg jag att granntanten varit över tidigare och haft åsikter. Fast du ska nog bara vara glad för att nån bryr sig, även om hon inte vet vad som väntar..... Hon kommer nog bli helt chockad när du kommit igång ordentligt i trädgården!
Såg också att Rolf varit över och tagit bort lite överväxt, kan verkligen behövas ibland. Och dessutom hjälpt till att sätta upp annan! *fniss* Det är skönt med hjälpsamma människor!
Jag har nu - efter gårdagen - bara två stora vårjobb kvar: Rensa rabatten och stenslänten mot kohagen. Sen börjar dom roliga jobben.....
KRAM
Susie

Evas Kvarnaro sa...

Emil är verkligen en speciell katt.
Ja så säger vi alla om våra kära djur, var och en älskar ju sina bäst, eller hur ? !
Men ändå är denna katt någon som även jag skulle vilja ta med hem.
Lina o Annie tyckte oxå han var speciell, som en hund som följer en i 'hälarna', *fniss*
Kärvänliga Emil.
Så fint det ser ut där han sitter i skogen, hihi . . .
Kram/ Eva

Rosor och ruiner sa...

Men så skönt att höra att du trivs, det gör mig glad!
Kram!